Salming
min lilla Sämi och vackra ängel ! En sorgsen
mattes tankar vid tiden för din bortgång.
- Det mesta känns så overkligt och så
otroligt svårt. Tiden och dagarna som gått
har varit märkliga och så tunga. Ena stunden
är alla sinnen med för att i nästa
vara inkapslade i en bubbla. Jag tittar, känner
och sätter näsan i allt som det står
Salming på. Allt som bara är du - Salming
! Allt som tidigare varit så självklart
och vår vardag är nu så speciellt,
stort och högtidligt på någe sätt.
Nu står det Salming på allt. Trots att
det gjort det tidigare så ser jag det med andra
ögon nu. En boll under soffan, din boll och orörd
och Saga struntar fullständigt i den. Alla dessa
djävla hundhår överallt men plötsligt
så vackra och ja, jag ser skillnad på
dina och Sagas och längre känns det inte
viktigt att ta fram dammsugaren. Ditt tjänste
tecken som hänger så fint på kroken
i grov entren. Det var länge sedan du använde
det och ett lager damm har samlats och ligger som
en hinna över ditt namn och jag funderar över
om jag ska tvätta det för att sen vika ihop
det fint... Men nej, jag vill titta på det ett
tag till. Jag vill inte släppa dig än älskade
Salming. Du var mitt allt, är mitt allt och kommer
alltid att vara mitt allt. Herre djävlar så
ont det gör och så jag saknar dig min lilla
prins.
Det
är svårt att sätta ord på sorgen
och ännu svårare att skriva här. Har
väl aldrig varit speciellt "privat"
här på hemsidan tidigare oavsett ämne,
inte riktigt jag. Så jag spar det mesta till
min alldeles egna och privata dagbok och sen så
har jag ju mina kanaler, kära och nära vänner
och ni får ju ta det mesta istället. In
bad or good times. Och på tal om er så
kan jag inte nog tacka er alla för allt stöd
ni givit oss under den sista tiden och nu när
allt är över. När jag tänker på
alla våra samtal, mail och möten så
blir jag så varm inom bords. Tack ! För
att ni lyssnat och tack för alla goa hejar rop.
Och tack ! för att ni då som nu, i tid
och otid och under dygnets alla timmar hört utav
er för att höra hur vi mår. Ni vet
vilka ni är och ni är guld värda. Två
andra som ligger mig nära om hjärtat och
som stöttat och hjälpt oss till 110% är
Salmings fantastiska uppfödare och vår
veterinär. Här har linjen varit öppen
dygnet runt och utan er hade allt varit så mycket
svårare.
Salmings
och vår tid har som tidigare varit fylld utav
massor utav kärlek, en underbar vardag och mycket
träning även om det inte visat sig på
hunddata. Det sista året har också varit
ganska så tungt. Särskilt den senare delen
då Salming blev märkbart sämre. Eller
rättare sagt på allvar började visa
hur det egentligen stod till. I somras så fick
jag då svaret, höfterna hade försämrats
påtagligt och Salming sattes på rehabilitering.
Nu började resan och trots att jag visste att
prognosen var dålig så var det något
som bara måste göras.
Vår stora fiende var Salmings känsliga
mage. Smärtlindring var nödvändig och
förutsättningen för fortsatt rehabilitering
och senare ett rimligt och livsdugligt liv men Salming
kunde inte tillgodose sig det han så väl
behövde. Olika preparat provades, utan resultat.
Salming blev snabbt sämre under hösten och
tecknen blev flera. Han undvek sin älskade Saga,
vilken var hans allt. Ingen mer kroppskontakt och
kom hon för nära så drog han sig undan.
Men in i det sista så var han lika underbar
och världens goaste och mattes vackraste. Tapper
och stolt och trots att kroppen gjorde ont så
glittrade hans ögon som alltid.
Älskade lilla prins så otroligt orättvist
livet kan vara.
Salming
var
familjens boxer nummer två och allas vår
lilla stjärna. Att han en dag skulle komma det
var bestämt sedan länge men vi visste inte
när och det var också minst viktigt.
När Marlene, Engelaiz
berättade om kombinationen, kullen och senare
de tre små gossarna i syskonskaran, ja då
visste jag att nu är tiden inne och nu är
han här. Mitt hjärta blödde för
den "gula med mycket vitt" som vi då
till en början kallade honom och när så
allt var bestämt och klart var lyckan total.
Att den lille skulle heta Salming var däremot
vare sig planerat eller någon självklarhet.
Många namn hade ältats och kunde man kalla
en hane för Socker, ja då vore ju saken
biff. Mitt absoluta favorit namn som av förståliga
skäl blev helt nedröstat och därmed
läggs i byrålådan till framtiden.
Men när vi nu inte bara är frälsta
på boxer utan också är hockey idioter
ja, då blev valet lätt. Salo, Sudden eller
Salming... Självklart blev det kungen av dem
alla.
Salming den lilla trummslagarpojke
han var, bara gick och gick. Han var mycket i det
mesta. Nu ska man inte jämföra men det är
svårt att låta bli. Salming var Sagas
motsatts men de kompenserade varandra så bra.
Han kunde konsten att liva upp vår annars så
mycket "fröken lagom" och fröken
lagom gjorde emellertid energiknippet en aning coolare.
Vi tränade tillsammans i spår, lydnad &
sök. (sökträningen lades på is
då matten fick ont om tid) Drömmen om mera
tid förblev bara en dröm, synd då
Salming var riktigt duktig i söket. Bilder HÄR
Vår
planerade debut i brukset lät sig dröja
längre än planerat. Den blev förvisso
gjord (Sept.-07)
och då med ett resultat som inte var i överrenskommelse
med uppsatta mål.
Men men... "Vi ska på't igen" sa jag
då men det blev aldrig så.
Salming ställdes ut sparsamt
och med mycket goda resultat och vid samtliga tillfällen
för rasspecialister. Som valp ställdes han
vid sex tillfällen och erhöll fem BIR av
sex möjliga. Den finaste placeringen som valp
och som vi är mycket stolta över är
vinsten på Boxer-SM-05. Salming blev SM-vinnar
valp för domare Roel Venema, NL se resultat och
kritik HÄR
Resultaten i junior och unghundsklass har också
varit lyckosamma.
Sen blev det några vändor i öppenklass.
Här bidde det ömsom vin och ömson vatten...
Målet var att snart få stå i bruksklass.
Vi tränade flitigt men jag var allt för
mycket en fegis när det kom till att tävla.
Salmings resultat & bilder från utställning
finns HÄR
Och massor utav andra bilder på Salming-pojken
hittar ni HÄR
|
