Onsdag 15/12 Vilken månad och än är den inte slut. Julen kom tidigt till Vallentuna och bästa julklappen är redan levererad och vid namn Salming. Dagarna går fort och vi är inne på vår 2:a vecka. På söndag fyller lill-skrutten 10 veckor. Så liten men ack så stor (tror han själv) Antingen är han en riktig kax-pelle i stora mått eller så är Saga en riktig mes-fia. Eller så är hon bara så tålmodig för att tids nog ge igen då det första lyckoruset lagt sig. Det vi sett dessa dagar är att Saga nästan viker ut och in på sig själv. Ställer upp på allt och donar och pysslar. Hon har ögon i nacken eller använder backspegeln. Inte för att han nödvändigtvis och alltid svansar vid hennes sida utan mest för att hon verkar vilja ha järnkoll på den lilla. Själv springer jag mest i jogging-dressen nu för tiden och med golvmoppen i högra handen. "snabba" dojjorna står redo vid ytter dörren, bara att kliva i. Jisses vad det kissas och gärna på det varma klinker golvet. Det fina dock med rumsrens-träningen är att mycket annat kommer gratis. Salming lyssnar nu tills sitt namn. Kommer in till mig efter avslutat toalett besök för att få sin belöning. Så fort han hör orden "bra" eller "duktig" oavsett om det är menat till honom själv eller någon annan flockmedlem så kommer han galloperandes och med en ögon kontakt utan dess like. Ja nu är det ju inte så att vi bara tränar vid "toan" men det är ett av flera andra gyllene tillfällen. Vid måltiderna tränar vi kontakt och varsågod och till skillnad från Saga och hennes valptid så äter somliga som en hel karl. Inge leverpastej- tjafs eller andra mutor här inte. Koppel promenader och bilåkning har vi också provat på. Likaså den eminenta bärselen vi fått låna av Salmings gammel- farmor Lee. Vilken grej !! Trodde först hon skämtade när hon berättade om den och såg framför mig "Baby björns" (ni vet den avsedd för två-fotade bebisar) Men nej, inget skämt alltså. James hängde på så sätt gladeligen med pappa Picasso ut till skogs. Vi tackar så mycket och särskilt då Saga som på detta vis inte heller behöver avstå från sina vändor i skogen. Kort har vi förstås tagit men tyvärr inte i den utsträckningen jag velat. Har tråkigt nog slarvat bort laddaren till digital kameran så den gamla systemkameran har tagits fram i brist på annat. Idol bilderna finns i galleriet.

Söndag 14/11 Årets uppfödarträff är avverkad. Det var min första i ordningen och jag kommer garanterat att åka igen. Digert program från fredag till söndag med flera intressanta föreläsare. Diskussions ämnena var både många, intressanta, roliga och stundtals heta. Jag fick mycket med mig hem i bagaget och en hel del att smälta.

Fredag: Katja Höglund från SLU Uppsala, föreläste om boxerns hjärta och med tyngdpunkt på "blås ljud" Aortastenos. Mycket intressant och tyvärr en allt för vanlig diagnos på vår ras.
Lördag: Runar Naess, etolog och beteendeforskare från Norge. Pratade om från valplåda till vuxen hund. Mycket kopplingar mellan varg-hund. Inte bara ett intressant ämne, utan också en härlig föreläsare som i alla fall fängslade mig.
Söndag: Ulla Pettersson från Bayer Health Care. Föreläste om hud, päls och ohyra och konsekvensen om "öppna gränser i Europa" På tal om ohyra.. det slår aldrig fel. Plötsligt ser man flera som förmodligen helt ovetandes sitter och småkliar på sig själv lite här och lite där. (ha ha) och här har ni en av dem.

För övrigt bjöd programmet på en hel del information ifrån avel och hälso kommittén, panel diskussioner och mycket mer. God mat, trevligt sällskap och årsboken från 2003 var andra ingredienser som bidrog till en för mig mycket trevlig helg.

Ölo´s klister dekal är snart färdig. I onsdags var vi tillsammans med vinnar hundarna, Eros och Hera hos fotografen. Alla vet vi ju hur marigt och svårt det kan vara att fånga just det där ögonblicket och få just den där pangbilden som vi så rysligt gärna vill ha. Eller !? Men tålmodiga som vi var och fulla av crasyness och engagemang så fick vi till det efter så där en 300 bilder och lite drygt två timmars svett, puh.... Nu ska bara bilderna passera pressarna hos tryckeriet och sen så....

Måndag 25/10 Nu är hösten här och det med besked. Regn, rusk och grått grått. Träningen går i alla fall vidare och än tänker vi inte gå i ide. Den illvilliga kennelhostan som florerade bland träningskompisarna lurade vi dessutom rejält. Vår super Saga hade andra planer och bacillerna flög klokt med vinden. Igår söndag hade vi avslutning på vår Appell/Lydnadskurs och det firade vi med aktiviteter hela dagen lång. Appellspår, budföring, lydnadsmomenten och skogspår och uppletande och så fika och boxersnack förstås. Mmm... Vi bara älskar det här med kurs och kanske just därför känns det alltid lika tråkigt när det tar slut. Har lagt upp lite bilder i galleriet från söndagen, finns under rubriken "träning"
Den här veckan fortsätter som vanligt med som idag måndagsträning med Lena & Falcon och idag hängde även Jeanette & Extra på. Kul. lägrespår till Extra och Falcon och ett till Saga med mycket "julafton" i. Att markera apporterna är tyvärr inte helt nödvändigt enligt somliga och behöver just därför tränas en hel del. Tjejerna tyckte dock att jag, tomten var allt för blygsam och gott kunde bjuda lite mer på mig själv när Saga markerade. Hmm... Nåt att tänka på. Onsdag, lydnadsträning med "Justerögänget" och Hasse Hongelin. På fredag drar vi kosan mot uppfödarträffen i Ånnaboda och bildning för oss tvåfotade. Ska bli hur kul som helst.

Onsdag 6/10 De tvåfotade folket kraxar och förskylningarnas tid är här och ibland flera fyrfotade vänner så har kennelhostan slagit till. Fick samtal senast idag om ännu en stackare som drabbats. Nu lever jag på hoppet att Saga står emot och klarar sig. Blir riktigt ledsen om vi får kennelhostan. Efter en jobbig sommar med löp och skendräktighet så har vi just nu flyt och den lilla tid som är kvar på säsongen vill vi inte missa. Vår tid är nu. Saga är på topp och vi tränar som aldrig förr. Våra träningskompisar och vår kurs är i allra högsta grad något vi absolut inte vill vara utan. Mitt i deppet räknade jag lite snabbt ut att om vi klarar oss från baciller eller andra olyckor/skador så har vi hela fyra fantastiska månader av årets tolv att "leka med" Två på våren och två på hösten. Så att tiden är dyrbar är bara förnamnet. Blev dock inte ett dugg gladare av den ekvationen. Bäst att tänka på något annat i stället och det fort. "Den som väntar på något gott väntar inte för länge" eller "Efter regn kommer solsken" eller den här, " inget ont som inte har något gott med sig"
Näe nu ska vi ut på en lång skön skogsrunda och leka med spårpinnarna och njuta av hösten.

Tisdag 31/8 Beckers E-kull växer och frodas. Var där och hälsade på i söndags. Så nu har vi klämt, kännt, snosat och nosat och gosat så det står härliga till. De fyllde 3 veckor i fredags de små liven och efter att ha fått varit med vid deras födelse så var det här vårat första och kära återbesök. Nya bilder finns i galleriet.

Ölo´s nya boxerdekal snart verklighet... Vill passa på att påminna och pusha lite för klubbens nya klisterdekal. Vi har efter medlemmars önskemål förlängt tiden för att skicka in tävlingsbidrag till den 6/9 Läs mer på Ölo´s hemsida.

Lördag den 28/8 Ölo´s Off. rasspecial Skavlöten är över och det är ingen överdrift om jag säger att det är med lite lätt huvudvärk, mosiga kinder och ett allmänt trötthets tillstånd som nu råder. Jag klagar absolut inte för roligt har vi haft. Både före, under och efter. Men det är också ganska skönt nu när det är över :):):) Intensiva veckor har det i alla fall varit och de har gått i boxerns tecken. Dagen förflöt bra och vi fick efter en skur på morgonen strålande sol. Tack för det..... Själv är jag lite extra tacksam för att jag fick skriva på lydnadsproven, väldigt lärorikt. Missade visserligen en del av bedömningarna i utst. ringarna men det var det värt. Har fotograferat en del men då det var mycket spring även i mina ben så blev det en salig blandning bilder och många hundar och dess placeringar missades alltså. Bir och Bim hundarna finns i alla fall nu att skåda på Ölo´s sida och även bilder på 1:a pristagarna från lydnadsproven. Kommer att uppdatera även här med mer bilder i dagarna. Lite mycket nu bara...


Lördag den 7/8 Släkten växer... Natten till idag lördag föddes Sagas syskon hos Kennel Beckers.
Jag som fått erbjudandet man inte kan tacka nej till, nämligen att närvara vid valpningen fick bråttom upp ur blötan på torra land när mobilen piper och Vanja i andra änden säger- nu är det dags tjejen. Av med flytvästar, hem med ungar, man och Saga. Hopp in i duschen och sen gasen i botten till Huddinge. Väl framme och inne hos mamma Ina i sovrummet var arbetet redan i full gång och ca. 25 minuter senare kom kullens första tik. En välmående mörktigrerad knubbfia. Snart hade syskonskaran utökats till tre och vid Inas sida låg nu snudd på helt identiska systrar till både färg och form. Första vågen gick i botten på 500 gr. och vad deras verkliga vikt sedan visades vara vet jag inte nu i skrivande stund. Sist ut och på gentlemannavis kom så systrarnas bror, en gul hane med vit bläs. Ja det här var en mäktig upplevelse som fick en att både få gåshud och lite lätt fuktiga ögon. Allt var så lugnt, stilla och vackert och Ina så duktig. Jag vill också tacka så mycket för att jag fick vara med och bevittna detta mirakel. Vem vet om och när man får vara med om detta stora igen. ? Tack...
Länk till Kennel Beckers och de första bilderna finns nu i Galleriet och mer bilder kommer när de små blivit lite större. Info om kullen finns hos Beckers.

Fredag 16/7 Sommar, sol och semester... Ja nästan i alla fall. Men vart är värmen ? inte i Vallentuna i alla fall. Saga klagar dock inte, perfekt Saga väder skulle man kunna säga men jag matte vill nog ha lite varmare. Träningen går lite trögt just nu. Saga har löpt och är nu skendräktig och som jag befarande så befinner hon sig på samma planet som förra gången. Har nu påbörjat en kur Galastop och hoppas det ska bita på fröken så vi alla kan komma tillbaka till vår vardag. I onsdags trotsade vi regnet och åskan och åkte ut till klubben för att se på lydnadstävlingarna. Väldigt intressant och lärorikt. Tolv ekipage i klass 1 och bara en som fixade 1:a priset. Det fick en att tänka till en aning om hurvida vi är redo eller ej. Tyckte många gjorde riktigt bra ifrån sig sett ifrån åskådarplatsen. Då jag för varje tävlande satt och gissade på poäng efter varje avslutat moment så blev jag flera gånger både besviken och fundersam då det visade sig att jag hade så fel. Trodde/tyckte med andra ord att fler skulle klara den magiska slutpoängen. Men icke sa nicke. En erfarenhet rikare igen....

Onsdag 30/6 Så har vi kommit hem ifrån midsommarfirande och Dalarna. Precis som i fjol så fick vi alla uppleva vår fädbovall så som den en gång för länge sedan upplevdes och brukades, nämligen med livs levade boskap och kreatur. Överallt, hur som helst och när som helst och morgon, dag som kväll. För Saga var det ömsom förbryllande, spännande, roligt, tidskrävande och ibland riktigt irriterande. Ja, i alla fall när det blev allt för närgångna och stod på farstubron om morgonen när somliga skulle ta morgonkissen.... Fortfarande så finns det alltså ett fåtal gårdar kvar häruppe med djur och med gällande EU regler så kan bidrag ges till de som väljer att låta djuren driva och leva fritt. Charmigt tycker vi, (som turister) i alla fall men i bland byborna rådde det delade meningar, det var ett som var säkert. Hur som helst, vill berätta om speciellt en dag och ett tillfälle då vi skulle ut på vår sedvanliga promenad. Djuren som för övrigt är helt orädda och som vid det här laget börjat att bli riktigt nyfikna och förtjusta i oss "andra" tyckte att dom självklart skulle hänga med oss ut på äventyr. Backe upp och backe ner. Korsade vi en väg eller ändrade riktning så hängde dom på. Kom det bilar, ja då fick de lugnt vänta. Ingen brådska här inte. Efter ett bra tag och fortfarande en skock djur i haserna så beslöt vi oss för att skrattande lägga benen på ryggen och finta dem rejält och det lyckades. Ja det hade varit roligt att filma men kameran var i alla fall med så lite kan vi nog gestalta vårat äventyr.

öndag 6/6 Saga har haft herrbesök i ett par dagar och därmed fått prova på sambolivet. Vi övriga medlemmar i familjen blev självklart inblandade, påverkade och delaktiga även om nu Saga och hennes loverboy vill tro något annat. Hmm rena julafton i dagarna fyra har det varit och som krydda på moset så började Saga löpa på andra dagen av Apollos besök, jiiiha vad fräckt. Hemma bra men borta bäst eller... Grabben kom inte bara till bästisen han kom till himmelriket. Nåja någon större fara på taket var det ju inte.
Men hade vi kommit längre in i löpperioden så hade vi nog ställt in. Skilda sovrum till natten blev det dock. Sedan så fick ju även en annan en liten hint om hur det skulle kunna vara att ha mer än en vovve hemma !? Ja roligt har det varit och inte ett dugg jobbigt heller så det här gör vi gärna om.